At my worst....

Jaaaa, härom dagen fick jag ett ordentligt utbrott på en medtrafikant. Jag brukar hålla mig lugn i vanliga fall och brukar inte bli så arg....Inte denna gången.

Jag skulle svänga in till parkeringen vid mitt hem och då är där en bil som ska köra ut från den vägen och ställer sig mitt i vägen så jag inte kan köra in för jag får inte plats. Problemet var ju då att jag hade företrädde. Jag virrar lite på huvudet och tittar lite argt på människan och viftar till honom att han måste köra då jag inte kommer in. Problemet var att han bara stod kvar och stirrade på mig med ett väldigt självgott leende. Och jag erkänner att jag tände till direkt, då jag var hungrig, varm och hade huvudvärk. Vilket absolut var onödigt, men hur tokig blir man inte när en annan människa sitter och små skrattar åt en för att de har "övertaget". Det slutade med att efter han suttit och visat storleken på ***** i vad som kändes som en evighet så hängde jag mig på tutan och fjönten körde iväg.

I efterhand irriterar jag mig att han så lätt lyckades få mig helt tokig. Men jag bjuder på det och skulle jag se människan fler gånger är det jag som sitter med ett stort leende.

Någon mer än jag som blivit provocerad i trafiken någon gång? Och ångrat sig efter?

Ha en underbar Söndag /Annellisaa

Kommentera inlägget här :