Obefintligt lugn

Ibland kan ens ryggsäck bli oerhört tung, så tung så att man får svårt att andas av att bära den. Ibland bara genom att titta på den.
Tar man ut något så nog fan ska något annat slinka ner istället. 

Känner ni igen känslan? 

Det är en återkommande känsla för mig, som sista tiden har varit konstant. Ett obefintligt lugn. Och det är egentligen det enda jag vill,  känna ett lugn.

När det blir för jobbigt, brukar jag försöka ventilera så gott jag kan, gråta, boxas, gå, sitta i naturen, mest för att grubbla igenom allt och även få ut agressionerna.

Hur gör ni för att tömma er "ryggsäck" när den blir för tung?


Ha en underbar kväll /Annellisaa 

Kommentera inlägget här :